Trots att jag är relativt okunnig vad gäller fågelarter, konstaterade jag snabbt att detta inte var kvarlevor av vare sig fiskmås eller svan. Nej, detta var definitivt något annat. Frågan var bara vad?
Jag lät den stackars hädangångne ligga kvar, för att kanske åtnjutas av andra hungriga i kylan...
När jag senare kom hem, ringde jag min väns far. Jag beskrev kadavret så tydligt jag kunde. Han blev nog inte mycket klokare av detta, jag är som sagt inte bra på fåglar.
Han frågade om det kunde vara en svan.
"Nej, svarade jag. Jag vet faktiskt hur en svan ser ut!"
Han berättade att dagen efter skulle han ändå ut till platsen i annat ärende och skulle då samtidigt undersöka liket. Bra!
Det tog bara en och en halvtimma innan min telefon ringde.
"Hej, det är jag igen. Jag blev också nyfiken! Kan berätta att det är en före detta Ardea Cinerea".
"Förlåt, men vad...?"
"Latin för häger!"
"Jamen, dom har ju långa ben, denna hade ju bara gula stora klor/fötter?"
"Hmm, du vet hur flygplan fungerar, eller hur? När hägern flyger fäller den upp landningsställen...!"
Jag bara tackade för lektionen med ett stort leende!

Rest in peace, dear bird...
No comments:
Post a Comment